Den föreslagna modellen för finansiering av social- och hälsovården är ohållbar – Ledningen i västra Nylands kommuner sammanträder 2.9.
Högsta ledningen av förtroendevalda och tjänsteinnehavare i de tio kommunerna i västra Nyland sammanträder onsdag 2.9.2020 på eftermiddagen för att diskutera hur social- och hälsovården borde ordnas i västra Nyland. Kommunerna får även en uppdatering av ministrarna om vård- och räddningsverksreformen. I ministrarnas info deltar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, inrikesminister Maria Ohisalo och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist. Landskapsinfon visas direkt kl 15 på Youtube på adressen https://youtu.be/PqQZGD2uY9Y
Kommunerna bereder som bäst utlåtanden om lagutkast om vård- och räddningsverksreformen och grundläggning av landskap. Utlåtandena ska lämnas in senast 25.9.2020.
Reformen skulle ha betydande konsekvenser för kommunerna och den kommunala självstyrelsen. Nyland är ett speciellt landskap. Jämfört med de andra landskapen har Nyland väsentligt större folkmängd, bärkraft och stora organisationer som skulle omfattas av reformen. Därför bereder kommunerna i västra Nyland ordnande av social- och hälsovård samt räddningstjänster enligt en särlösning för Nyland. I särlösningen beaktas Nylands samt dess kommuners och städers särdrag bättre än om hela Nyland vore endast ett vårdlandskap.
Den föreslagna modellen för finansiering av vårdlandskapets verksamhet är ohållbar ur västra Nylands synvinkel. Det föreliggande utkastet skulle medföra nedskärningar på 70 miljoner euro i västra Nyland. Nedskärningen kan inte motiveras med den nuvarande servicenivån eller med att produktionen är ineffektiv. En reform skulle inte heller ge motsvarande möjligheter till effektivering av verksamheten i västra Nyland. Den föreslagna modellen skulle sannolikt i västra Nyland leda till grundlösa nedskärningar i förhållande till hela landet i snitt.
Av social- och hälsovårdens allmänna finansiering skulle 80 procent bestämmas på grundval av sjukfrekvens och socioekonomiska faktorer. Under 15 procent skulle bestämmas på basis av invånarantalet (euro per invånare). En mycket liten del, under 4 procent, skulle bestämmas på basis av antalet invånare med främmande språk som modersmål och befolkningstätheten. Den föreslagna formeln för finansieringen beaktar inte metropolområdets särdrag, såsom större folkökning och invandring samt ökande ojämlikhet i form av segregation, utslagning och rusmedelsrelaterad överdödlighet. De föreslagna kriterierna skiljer sig också avsevärt från de nuvarande kriterierna.
Kommun- och stadsdirektörerna i västra Nyland understryker att den föreslagna finansieringsmodellen inte är trovärdig och att kriterierna är sådana att de snedvrider den verkliga situationen bland befolkningen. Därför är finansieringsmodellen och ändringarna av finansieringen inte acceptabla.
Reformen bör leda till att social- och hälsovården blir högklassigare och kostnadseffektivare. I reformen bör man också, bättre än i det föreliggande utkastet, trygga det nuvarande samarbetet mellan den offentliga sektorn, den tredje sektorn och den privata sektorn.
Ministrarnas landskapsinfo visas direkt och inspelad på Youtube på adressen https://youtu.be/PqQZGD2uY9Y
Mer information
Jukka Mäkelä, Esbo, stadsdirektör, tfn 046 877 3953
Denis Strandell, Hangö, stadsdirektör, tfn 050 464 1014
Robert Nyman, Ingå, kommundirektör, tfn 040 149 3762
Christoffer Masar, Grankulla, stadsdirektör, tfn 050 411 0163
Tuija Telén, Högfors, stadsdirektör, tfn 040 801 6009
Tarmo Aarnio, Kyrkslätt, kommundirektör, tfn 040 821 8528
Mika Sivula, Lojo, stadsdirektör, tfn 044 369 4321
Ragnar Lundqvist, Raseborg, stadsdirektör, tfn 040 480 4616
Juha-Pekka Isotupa, Sjundeå, kommundirektör, tfn 044 386 1049
Erkki Eerola, Vichtis, kommundirektör, tfn 044 467 5231